Nyfiken
demokrati.
Ann Åberg beskriver i
boken Lyssnandets pedagogik (2005) om
barns inflytande i verksamheten, alltså barnens egen verklighet. Hon anser att
inflytande för barnen i förskolan är när vi utgår från barnens nyfikenhet för
att skapa ett lärande men också för att föra verksamheten vidare. Barnens
nyfikenhet ska ligga till grund för elevernas lärande, barnens nyfikenhet är
också lusten i lärandet. Vill vi få med oss barnen i läroprocessen bör vi utgå
från deras nyfikenhet så att lusten till lärandet behålls. I våra diskussioner valde vi att utgå från ett par frågeställningar då vi först pratade om kärnan i Ann Åbergs bok och sedan hur vi eventuellt skulle kunna överföra tankegångarna till skolvärlden.
Vi tycker kärnan ligger i att barnen inkluderas i lärandet genom nyfikenheten. Ann beskriver en verklighet där hon låter barnen gå sin egen väg genom guidning av pedagogerna. Hon använder pedagogisk dokumentation där reflektion ingår som en väsentlig del för att synliggöra barnens tankar. Frågan är hur man kan göra för att iscensätta detta i skolan för det är ju klart att denna metod att följa barnen och se vart projektet tar vägen är ett arbetssätt som är fruktbart i förskoleåldern snarare än i skolan eftersom skolan har fler och/eller andra mål att uppnå. Eller?
Det är ändå vår uppgift som lärare att ta in barnen i undervisningen och några metoder att ta till är att ta reda på vad eleverna redan vet om ett specifikt arbetsområde genom exempelvis tankekartor eller VÖL-scheman.
Vi ifrågasätter också Ann Åbergs demokratitänk då hon förklarar att de har gått från samlingsstunden som en undervisande verksamhet (vilket i och för sig kan ha sitt syfte) till att följa en viss grupp som är tänkt att deras tankar ska smitta av sig på resten av gruppen. Vi tror att när man vill att lärandet enbart ska utgå från barnen är det lätt att de snacksaliga barnen eller de som drivs av sin inre motivation är de som driver på verksamheten och deras nyfikenhet som syns. Låt oss inte glömma de tysta små individerna som inte vill eller vågar ta för sig, de som inte är så framåt men ändå är ganska nöjda med det. Elevinflytande är till för alla.
Så intressant bok att få ta del av kände jag efter att jag läst den! Ville ringa till förskoleverksamheten och förmedla en bra bok direkt eftersom att det var många bra tankar och AHA upplevelser. Håller med om att barnens nyfikenhet måste användas i lärandet och jag anser att man kommer långt om barnen själva tycker att en uppgift är intressant och rolig. Får de hjälpa till och komma på egna frågor som de fick göra i kråk-projektet i boken så väcker det mer intresse än om läraren ska bestämma vad barnen ska lära sig och hur. Man får upp ögonen för vad de själva tycker är värt att lära sig!
SvaraRaderaVÖL scheman är en bra strategi att ta till för att få reda på intressen men även för att kunna dokumentera och se tillbaka på efter att projektet avslutats.
Visst kommer det alltid att finnas de barn och elever som är mer tysta eller blygare än andra och det får man respektera också men jag tror nog allt att det finns saker som de gillar extra mycket och som de också vill forska mera om. Det kanske tar en tid innan de vågar träda fram men det blir nog lättare och lättare för dem att våga när de ser hur sina kamrater gör och att de hjälper varandra.
Dessa saker ni tar upp var även något jag funderade på när jag läste boken. Det jag tyckte var spännande och tänkvärt var just att de lät barnens nyfikenhet styra, och att det kanske inte alls blev de frågor som pedagogerna tänkt när fågelexperter kom och pratade. Samtidigt var det tydligt att barnen lärde sig mycket om fåglar, inte det som pedagogerna tänk, men kanske än mer lärorikt för barnen.
SvaraRaderaJag har tidigare nämnt VÖL schemat när jag har fört en diskussion om den här boken, och jag tror precis som Paulina att VÖL schemat kan vara bra att använda sig av om jag som lärare vill att elevernas nyfikenhet ska styra fortsättningen av arbetet. Detta samtidigt som de elever som är mer tystlåtna även får deras nyfikenhet att föra dem vidare i sitt lärande.
Ni tar upp något viktigt - de tysta barnen. Deras idéer är lika mycket värda som de elever som törs göra sig hörda! Det är säkerligen lätt att ta till sig av vad de som pratar för sig säger men det är så viktigt att de övriga barnen känner sig sedda de också.
SvaraRaderaSom ni skriver så ska elevernas nyfikenhet ska ligga till grund för lärande då nyfikenhet också är lusten i lärandet.
Det är så intressant och läsa alla blogginlägg och det väcker många olika tankar hos en och man får många bra tips. Boken som ni skriver om tycker jag var en bra bok att läsa även fast det riktar sig till förskolan. När man läste så hade man i bakhuvudet hur kan man ta med sig detta till skolan. Eftersom det bygger på elevernas nyfikenhet så är det viktigt att få ta del av elevernas tankar. Det vi gör i skolan ska vara elevnära så att de kan koppla det till sina egna erfarenheter. Genom att använda tankekarta och VÖL schema så får man en bra bild av vad eleverna redan kan och är ett bra sätt att jobba vidare med. VÖL schemat är något jag aldrig har testat men ska försöka att testa detta på min nästa VFU, för det är ju ett bra sätt att få veta vad eleverna är nyfikna på och vad de kan.
SvaraRaderaDet kan vara svårt att få alla elever intresserade av ett ämne, på förskolan kan man ta med sig små elevgrupper som intresserar sig av en viss sak, på skolan har man 25 elever att anpassa undervisningen efter. Så det gäller att hitta deras on knapp som driver dem och så att motivationen finns där till att lära.
På min Vfu nu utgick min LLU och jag från tankekartor för att väcka barnens intresse för ett ämnesområde, yrken och verksamheter, hela tavlan blev full med olika yrken och vi kunde gruppera dem mm. Det är också ett ganska enkelt sätt att använda för nyfikenheten men som sagt, alla 25 ska helst bli motiverade samtidigt..
RaderaDiskussionerna i Lidköping har också gått mycket kring hur man ska kunna iscensätta dessa tankar och idéer som boken framhåller till skolverksamheten istället. Att eleverna ska ha inflytande i undervisningen känns som en självklarhet, men samtidigt måste viss kunskap läras ut till eleverna under deras skolgång, precis som ni var inne på. Jag tänker att man på något sätt får försöka lyfta fram området som är tänkt att arbeta kring och sedan låta eleverna vara med och komma med åsikter i planeringen kring hur de ska få fram fakta och lära sig kring området etc. Då har de inflytande i undervisningen, men kan man kalla det för demokrati? Eleverna är ju ändå inte med och bestämmer från början...
SvaraRaderaNågot som är väldigt viktigt och som ni tar upp är just de tysta eleverna. Kanske är inte gruppdiskussion kring hur eleverna vill att undervisningen ska vara utformad den bästa lösningen för att få med allas röster? Ibland kanske eleverna istället kan få skriva ner hur de tänker och känner kring det aktuella området och att läraren sedan strukturerar utifrån det? Då behöver det kanske inte alltid vara majoriteten som får besluta hur kunskapen ska intas?
Precis som ni andra så tyckte jag att det var en intressant bok även om den mest var inriktad mot förskoleverksamheten. Att man arbetar med det som barnen tycker är intressant kan ju hjälpa barnen och få motivation till att vara i skolan men det kan som sagt vara ganska svårt att tillmötesgå allas önskemål om vad man ska arbeta med i skolan och det är ju inte säkert att det är så lätt att skapa målinriktad undervisning kring alla ämnen. Vad jag kommer att tänka på när man pratar om elevers intresse och skapa meningsfull undervisning så kommer jag att tänka på Grej of the day- fenomenet som sprider sig i skolorna idag. Jag tyckter att det är ett ypperligt tillfälle att ta tillvara på elevernas nyfikenhet och ju mer man har kört det i skolan desto mer kommer eleverna att se hur kunskap hänger ihop. Man kan ju säkert utveckla arbetsättet med ett VÖL schema med för att tydliggöra elevernas framsteg i skolan med.
SvaraRaderaOftast är det ju så att det är dem elever som hörs mest som får mest uppmärksamhet, men som ni nämner, det är jätteviktigt att inte tappa de tysta eleverna. Det är dem som jag oroar mig mest över, är dem med i det vi pratar om? förstår dem instruktionerna? etc.
SvaraRaderaSom du Marja skriver, att det kan vara svårt att få eleverna intresserade för de olika ämnesområden. Men då tänker jag att VÖL-schemat kan vara en bra metod för att starta dessa elevers startknappar. Dels kan VÖL-schemat vara en bra då eleverna får inflytande i undervisningen. På så sätt kanske man fångar in elevernas intressen och nyfikenhet.
Hej!
SvaraRaderaJag älskar tanken av att eleverna själva ska få vara med och bestämma över sin skolgång! Därför är den här boken helt fantastisk!
VÖL-kartor är en rolig idé som man kan göra på många olika sätt för att få igång elevernas intresse! Jag tror att vi behöver lyssna mer på eleverna för att de ska tycka att skolan är rolig och meningsfull!
Vad härligt att vi är fler som ändå tänker och funderar kring de barn som inte gör något större väsen av sig, de som inte har nåt större behov av det helt enkelt. I en klass är det ju oftast samma personer som svarar på frågor och som är ivriga att berätta saker. Jag tror precis som någon sa här ovan att det krävs tid i ett längre perspektiv, självklart, men också tid i form av samtalstid. Då menar jag att man kanske behöver låta eleven få en längre stund på sig att svara, att man inte har bråttom utan väntar ut. Alla har vi ju olika lång tid till eftertanke. Min dotters fröken har jobbat jättemycket med 30 och 60 sekunders regeln, alla måste tänka till i 30 eller 60 sekunder innan någon får svara, detta för att alla ska få en chans att tänka innan man diskuterar svaret.
SvaraRaderaJag tycker som många andra att boken var bra även om den riktade sig till förskolebarnen. När jag läste boken snurrade tankarna i huvudet hur man skulle kunna omvandla det till skolan. Boken ger mycket tankar och idéer anser jag och ibland blev det aha upplevelse.Bara det att alla grupper är olika och det som passar vissa kanske inte funkar för andra.
SvaraRaderaVÖL-schema och tanke kartor var bra idéer som lyfter barnens intresse och tar fram det som de vill och som de tycker är intressant.
Nyfikenhet och intresse går hand i hand. Det vill säga att nyfikenheten väcker ett intresse hos eleverna. Det står även i läroplanen att ”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.” (Citat från Lgr11 s.13). Som lärare kan man väcka nyfikenhet med hjälp av de frågor man ställer och de bilder man visar. Men också igenom tankekartor som Johanna skrev. Jag gillar även idén om att eleverna själva får ställa frågor om vad de är intresserade av som i kråk- projektet. Det kan leda till att eleverna motiveras att gå djupare in i ett ämne som de arbetar med.
SvaraRaderaDet är intressant att se hur förskoleläraren arbetade med demokrati på förskolan. Men det som jag fastade mer för var själva processen de gick igenom. Med både vad de lyckades och misslyckades med. Det väckte en hel del tankar på hur man kan arbeta med demokrati i klassen. Som exemplet med huset som barnen skulle bygga. Hur lärarna upptäckte att de inte hade varit tydliga nog och vilken skillnad det blev när barnen fick vara med i arbetsprocessen (Lyssnandets pedagogik s.81-85).
Som många av er andra skriver så är det viktigt att vi lärare ska hitta elevers lust att lära, eras inre motivation. Det som är svårt är att finna alla elever lust att lära samtidigt så VÖL schemat låter som en bra ide att prova, har aldrig tidigare prövat det men är nog något som jag vill prova på min nästa vfu.
SvaraRaderaFör att få med de elever som är lite tystare och inte tycker att det är så roligt att svara på frågor eller stå framför klassen att prata som Johhanna skrev så kanske det är bra att alla elever får tänka efter en liten längre stund innan man svarar. Det ska ju inte vara så att man tvingar eleverna till något de inte vill heller men som lärare känner man sina elever och vet vilka som behöver en extra knuff i rätt riktning.
Tyckte också att den boken var bra, och väckte många tankar. Tanken på hur man som lärare ska göra för att fånga upp eleverna på bästa sätt, är en spännande tankegång hos mig. Precis som någon ovanstående nämner så riktar sig boken till förskolan, men jag tror absolut att det är något man kan ta med sig även till andra klasser.
SvaraRaderaJag själv anser att tanken bakom den var bra, och att den ger mig som lärare ett bra redskap med hur man kan arbeta i klassrummet.
Jag tycker att boken gav många bra tips som man även kan använda sig av i skolans värld, håller med författaren genom att man ska utgå ifrån barnens nyfikenhet för att göra lärandet lustfyllt, det är basic.
SvaraRaderaGenom förskolans pedagogiska dokumentation så känner jag en fördel med det till skolans undervisningsplanering, då vet man hur barnen är och hur de jobbar och fungerar i en grupp är vädefullt materal. Med dokumentationen kan läraren styra och leda med den metod som skulle passa bäst för gruppen/klassen.
Det som Lovisa skriver att även de - tysta barnen - behöver bli sedda håller jag med om. Genom att ge dem var sin minut i samlingen med deras tankar och tyckande så att känner en samhörighet och inflytande till gruppen som stärker deras självförtroende, som jag tycker att man ska ge utrymme så alla får komma till tals där läraren ger positiva feedbacks så lyfter man även barnet och gruppen tillsammans.
Intressant bok som i mina ögon precis som några av er andras mest riktar sig till förskolan. Att i mesta möjliga mån bygga undervisningen på elevens intressen tycker jag är intressant. Just detta tror jag är en viktig aspekt för att få omotiverade elever motiverade. Som pedagog kan man till viss del individanpassa undervisningen men att tillgodo se allas viljor blir en näst intill omöjlig uppgift i vardagen. Att skapa en meningsfull och intresse inriktad undervisning är demokratiskt korrekt och prestations höjande för de flesta eleverna. Jag tyckter att det är ett kanon tillfälle att spinna på elevernas nyfikenhet vid kunskaps inhämtning. Tanken med ett VÖL schema är eggande och något jag kommer att testa i min framtida yrkesroll.
SvaraRadera