Läromedelsgranskning utifrån etnicitet och funktionshinder
Matematik
 |
| Ur Favoritmatematik |
Vi har granskat några läromedel utifrån diskrimineringsgrunderna etnicitet och funktionshinder.
Ett sätt att komma runt frågor om diskrimineringsgrunderna är att ersätta de mänskliga karaktärerna med djur och/eller saker som verkar vara vanligt i många matematikböcker.
Vi hittade ändå ett bra exempel på en matematikbok som hade tänkt till i val av vilka som fanns med på bilderna.
Osynliga funktionshinder som ADHD, autism, allergier och diabetes är svåra att få med i bilder.
Det skulle kunna gå att få med berättelser kring dessa funktionshinder i tex. i läroböcker i svenska.
Gleerups - Koppargruvan , 2005
- Funktionshinder som glasögon och rullstol finns representerade.
- Olika nationaliteter är genomgående dock ej några namn (kan det kanske vara medvetet?).
En väl blandad klass. Med olika etniska ursprung och synliga funktionshinder.
Ovan, I Prima matematik finns nästan bara ljushyade elever, en elev är röd i ansiktet.
Nedan, I Koppargruvans bok blandas flickor och pojkar med olika etnicitet.
Här i Primas bok överst så finns bara ljushyade elever representerade. På Koppargruvans boks bild nederst finns en etniskt blandad barn grupp.
Gleerups - Prima Svenska 4 , 2013
- En bild på funktionshinder (glasögon)
- Bra när det gäller bilder utifrån olika etnicitet.
- Neutral när det gäller namn på barn.
- Bra spridning på uppgifter, behandlar såsom minoritetsspråk, Martin Luther King och Tam tiggarpojken.
- Inget om funktionshinder.
Gleerups - Prima svenska 1 (2013)
Vi har ju tidigare tittat i läromedel och sett att de sällan är representativa för elevgrupper. Detta verkar inte vara ett prioriterat område för läromedelsförfattare.
- I denna bok finns också en spridning kring olika etniska grupper och namn.
Vi har ju tidigare tittat i läromedel och sett att de sällan är representativa för elevgrupper. Detta verkar inte vara ett prioriterat område för läromedelsförfattare.
Spännande att ta del av eran granskning. Något jag själv observerat de senare åren är att de läromedlen vi har i skolan har blivit mer mångkulturella. Men när jag läser er granskning att Prima bara har vita karaktärer vilket är skrämmande i det samhället vi lever i.
SvaraRaderaNågot som jag inte har reflekterat över innan är hur funktionshinder tas upp i läromedel och när jag sitter och funderar över detta har jag nog aldrig mött detta. Jag tror att genom att göra olika funktionshinder mer tydliga kan vi arbeta med värdegrunden i alla ämnen. Men det kräver ju att de som står bakom läromedlen gör detta tydligare. Däremot tror jag att om fler lärare aktivt skulle efterfråga detta skulle vi kunna göra skillnad! Men mycket intressant och relevant inlägg!
Vilken spännande granskning! Jag själv har inte arbetat så mycket i skolan men om jag jämför böckerna från min VFU med de jag hade när jag gick i skolan så är det nuförtiden mer mångkulturellt än förr. Det är viktigt tycker jag att olika handikapp eller hudfärger finns representerade så att eleverna känner en tillhörighet till arbetet i skolan.
SvaraRaderaDetta med läromedel är något som jag också ofta funderat över, här kan vi verkligen se mycket om vi är normkritiska. Inte bara gällande etnicitet och funktionshinder… vi kan även dra paralleller till hur barn lär, till exempel är vissa böcker så färggranna och bildrika att elever som har svårt med för mycket intryck tappar fokus bara dem öppnar upp böckerna, inte konstigt dem inte kommer någon vart i sin mattebok exempelvis.
SvaraRaderaKommer nog aldrig förstå hur läromedel kan bli ”godkända” bara hur som helst, tänk tillbaka på när vi granskade böckerna i mattekursen där många böcker inte ens berörde alla delar i ur LGR11, men ändå fick användas i skolan. Borde de inte finnas strikt extern granskning av böckerna innan dem släpps ut på marknaden, tycker väl personligen inte att detta ska ligga på läraren att granska utan detta borde ske på högre skolnivå för att överhuvudtaget få klassas som läromedel… men de e min åsikt!
Mycket intressant och spännande att ta del av er granskning, tack!
SvaraRaderaJag kan tycka att det är lite intressant över hur våra läromedel "styr" omedvetet. Det är inte för ens man går ner på djupet och granskar läromedlen som man upptäcker sådana saker som ni tar upp. Jag kan bara hänvisa till min egna VFU och då hade mina elever PRIMA matteboken, då arbetade vi med ett kapitel där olika namn fanns beskrivna. Ex: "Hnadar har dubbelt så många äpplen som Iris". Jag kommer ihåg att många barn inte ens kunde uttala det namnet och frågade om det verkligen var ett namn. Jag tror att det beror mycket på att böckerna aldrig tidigare har använt sig utav sådana namn heller. Det har varit svenska klassiska namn som: Anna, Karin, Pelle ex. Namn som inte är svenska har på senare tid kommit in i våra läromedel! Här kan vi prata om normer och normkritik, intressant!
Jag tycker det är jättebra att läromedlen börjar få en mer etnisk spridning på sina bilder. Men frågan är om informationen förändras eller om det bara är bilderna?
Det var väldigt intressant och lärorikt att jämföra läromedel så här. Jag kan tänka mig att försöka välja ut de läromedel som kan synliggöra värdegrunden mer för eleverna, som visar att det är viktigt vart vi än går så berör den alltid oss för att alla ska må bra.
SvaraRaderaBra uppgift.