Den här veckan talade vi vidare om normer. Vi konstaterade snabbt att samhället är beroende av att det finns ett system av normer för att förena oss. Utan dem skulle man i varje situation vara tvungen att fundera över hur man förväntades agera och interagera med andra. Detta kan man tydligt se om man studerar interaktionerna i t.ex. en butik. Mötet mellan kassapersonal och kund följer exakt samma mönster varje gång. De hälsar, ler (lite, inte för mycket), de riktar sin uppmärksamhet mot varandra, tar transaktionen mer än ca 10 sekunder säger man gärna något om vädret... När det kommer någon som inte följer normen för mötet, t.ex. genom att fortsätta prata i telefon skapar det irritation och osäkerhet. Likadant fungerar det på ett lite mer allvarligt plan ifall en person bryter normen och t.ex. inte klär sig eller beter sig i enlighet med sitt biologiska kön. Människor i gemen blir osäkra (rädda?) och vet inte hur de ska förhålla sig. (Just varför det är så viktigt att veta om en person är man eller kvinna är intressant, men en mycket större diskussion.)
Normer fungerar samtidigt som ett kitt som håller gruppen samman: "Vi delar dessa värderingar och normer, vi är en grupp som särskiljer oss från de andra runt omkring." Denna funktion gör dock att normer också fungerar exkluderande, den som inte följer normen får inte del i gruppen.
Vi talade om vår roll som pedagog och om att arbeta normkritiskt. Det är viktigt att sträva efter att alla blir inkluderade i gruppen och arbeta för att klassrumsklimatet är accepterande för olikheter.
Någon i gruppen använde ordet UNIK istället för ANNORLUNDA och vi enades om att det var ett bra ord att använda för att skapa en positiv grundinställning till olikheter, både i sin egen tanke och i samtal med andra. Vi funderade också på varför man som pedagog ofta vill tysta ner att eleverna t.ex. arbetar med olika material eller på olika nivåer. Vi bidrar ju på det sättet till inställningen att alla måste vara likadana?!? Istället kan man se gruppen som ett pussel där alla bitar har olika egenskaper, erfarenheter och förmågor, men där man kompletterar varandra och alla behövs för att skapa en hel bild.
Ja, normer är något väldigt svårt. Precis som ni diskuterat behövs vissa normer i samhället för att man ska veta vad som förväntas av individen vid olika möten etc. Samtidigt är det viktigt att lyckas se de "onödiga" normerna som samhället successivt byggt upp (vilket inte är alldeles lätt alla gånger) och försöka arbeta bort dem så gott det går. kanske kan jag som lärare visa att man kan vara olika, men ändå värd att respektera, genom att ibland ha på mig eller göra något som frångår normerna?
SvaraRaderaAtt ni tar upp det här med att det gärna tystas kring de olika material som eleverna använder sig av för att de befinner sig på olika nivå osv är absolut tänkvärt. Generellt känner jag att det inte är lika tabu att prata kring det i klassrummen idag, men det finns ändå mycket kvar att jobba kring det. Att visa på att vi alla är olika och lär på olika sätt, men mot samma mål när det gäller skolarbetet, är något som är jätteviktigt att ta upp och arbeta med redan i tidiga åldrar anser jag.
Normer tror jag är något som vi måste arbeta bort, det finns inget som heter normalt, eller något som är normalt. Att allas lika värde är något vi ska sträva efter står i vårt uppdrag som pedagog, och det är det som vi ska lära eleverna. Alla har rätt att vara som dom är och det är inget fel i det. Som pedagog tror jag det är viktigt att hela tiden visa eleverna att allas åsikter är normala och att allt alla gör är normalt, just för att få bort stämpeln på vad det är som är normalt och att normer inte längre finns... :)
SvaraRaderaIntressant inlägg med intressanta kopplingar! Jag håller med om att vi inte kan leva ett normfritt samhälle. Det finns goda normer som skapar gemenskap.
SvaraRaderaJag ska absolut använda mig av ordet unik istället för annorlunda för det är ju just det vi är - vi är unika varelser vi människor där alla har samma värde utifrån sin unika egenart. Skolan måste utgår från den principen. Normen bör utgår från att alla elever är unika samt att alla elever intar och utvecklar kunskap på unika sätt.
Samhället är verkligen uppbyggt på normer och existerar som det gör tack vare de normer vi har. Dock är kanske inte alla normer önskvärda. Det är här det blir klurigt för oss som lärare. Vi ska fostra eleverna och vara med och lära dem att "följa" de normer som existerar i samhället samtidigt som vi ska fostra dem till att våga bryta dessa normer och då kanske främst de oönskade normerna och förändra stereotyper.
SvaraRaderaJag gillar tanken med unik istället för annorlunda. Precis som Katarina skrivit så är vi alla människor unika och jobbar utifrån våra egna förutsättningar och på vårt eget sätt.
Normer finns i vårat samhälle överallt och som ni nämner så vi kan inte leva utan många av dem. De liksom håller ihop samhället dock så anser jag att många normer måste brytas. Det är okej att inte vara som alla andra man ser i olika tidningar, då media är något som man blir styrd av. Man blir lite styrd av vad för kläder man ska ha då modet säger en viss sak. Media är en stor del av vår vardag idag och på både gott och ont. Viktiga nyheter kommer ut men det negativa kan vara att ätstörningar blir allt vanligare pga media...
SvaraRaderaAlla är unika, alla människor som man möter eller ser på stan är unika. Det ordet kommer jag också att använda mig av. Gilla på den! :P
Normer i sig är väldigt problematiskt, men precis som ni har skrivit så är vi omringade av dem vare sig vi vill eller inte. De är där, som oskrivna små lagar.
SvaraRaderaJag tycker det är JÄTTE bra att ni använder er av ordet unika, detta gör att man som pedagog inte behöver "trycka ner någon elev", utan att vara unik är någonting bra! Att säga annorlunda till något barn kan uppfattas som någonting negativt, man följer inte direkt mallen och man är annorlunda. Därför känns unik som ett väldigt bra ord att använda, speciellt i skolans värld. Alla barn och alla vuxna är unika, och det är bra. Det är viktigt att som ni också skriver att man ska se varandra som en pusselbit, alla är vi olika och ser olika ut men tillsammans så skapar någonting bra. Man kompletterar varandra och det är någonting bra att vara olika och i ett klassrum ska det finnas plats för alla barn och alla olika egenskaper utan att det ses som avvikande.
Alla är unika och att vara unik är bra!
Intressant inlägg! Normer är svårt, då det kan vara positivt (att vi inte talar i munnen på någon annan) men det kan också vara negativt och leda till kränkningar då någon anses vara en "avvikelse". Alla har vi med oss olika normer hemifrån och anser olika saker är normala, i ett klassrum har vi 25 normala elever ur deras eget perspektiv men också onormala ur andras perspektiv. Jag tror det är viktigt att jobba mycket med detta, låta eleverna berätta "så här gör vi i min familj". Det kan vara en ögonöppnare som gör att eleverna får större förståelse för varandra. /Sandra Karlskoga
SvaraRaderaKul att läsa era tankar och åsikter! Jag fastnade för era ord om varför vi blir rädda och tillbakadragna när vi träffar på någon som inte följer normen i att exempelvis klä sig "som en kvinna eller man". Vi har tyvärr olika sätt att bemöta könen på och vi blir förvirrade av att inte kunna avgöra hur vi ska bete oss.
SvaraRaderaJag arbetar i en väldigt mansdominerad bransch och varje gång som en entreprenör kommer till oss vänder de sig till någon av min arbetskollegor (alla män) och detta har blivit en snackis på jobbet :) När de sedan inser att det är mig de borde prata med så blir de så osäkra och man riktigt ser på dem att de blir förvirrade, dels för att jag är kvinna men också av utländsk härkomst och därmed norm-brytande.
Det är kul att bryta normer och vi ska uppmuntra våra elever att tro på sig själva för alla är olika och alla är unika!
Jag håller med om att man ska arbeta för en acceptans av elevernas olikheter. Ibland kan normerna vara i vägen för att detta ska ske. Som exemplet Anna tog upp i inlägget med människor som klär sig annorlunda. Där det leder till att personerna kan bli exkluderade. I mitt fall så har jag många vänner som håller på med Cosplay. Där killar ibland klär sig som tjejer och tvärt om. Samtidigt så har jag läst mycket böcker och tillsammans så har det lett till att jag inte har några fördomar när det gäller klädsel. Det betyder att om vi vidgar elevernas vyer så kommer de naturligt att acceptera vad de tidigare kände sig osäkra inför.
SvaraRaderaTänk er ett par normkritiska glasögon där man kan urskilja vilka normer som är bra och vilka som inte är bra och där vi ser oss själva hur vi agerar i olika situationer. I skolan ska vi ha på oss glasögonen för att se om vi behandlar alla lika och vi ska lära eleverna att göra detsamma. Vissa normer är bra bl.a. ur social synpunkt medan andra stödjer ett samhälle som är ojämlikt. Vi behöver inte bryta normer vi kan helt enkelt strunta i dem. Självklart finns inga sådana glasögon men vi som pedagoger måste låtsas ha dem i alla fall, det är ett svårt uppdrag då jag tror att det lätt blir dimma på glasen.
SvaraRaderaUnik är ett mycket bra ord att använda istället för annorlunda. Jag har aldrig tänkt på det att bli negativ om lärarna tysta ner att eleverna är på olika nivåer. Kanske för att det har inte hänt så mycket de gånger jag har jobbat som vikarie... Men jag tror ni har rätt att det är bättre att stå för de val vi som lärare har gjort. Varför inte bara svara att det är för att eleven ska nå så långt som möjlig i sin utveckling, om det är någon som fråga? Sedan gäller det att utveckla elevernas självförtroende så att du själva inte ser det som något negativ. Det är viktig att lärarna då och då stannar och reflektera över vad de gör och hur de beter sig.
SvaraRaderaVilket välskrivet inlägg, det tackar vi för!
SvaraRaderaSom de allra flesta av er redan har varit inne på så behöver vi normer, till viss del. I måttlig mängd och med ”rätt normer”. Men vilka är då de ”rätta och bra normerna”? Vem av oss ska avgöra vilka normer som är positiva för oss och vilka som är negativa? Oerhört svårt och kluvet.
Ärligt talat tycker jag det är supersvårt att bli medveten om alla dessa normer som kretsar omkring oss dagligen, mycket av mina handlingar och åsikter går liksom av sig själv utifrån hur jag själv har växt upp och lärt mig som barn. Vilket jag inte tycker är vare sig bra eller önskvärt, så jag måste verkligen börja jobba mig mot ett större medvetande. Jag blir exempelvis fortfarande förvånad när en liten kille säger att han älskar hästar. För killar tycker ju inte om hästar, det gör bara tjejer. Nej jag vet, självklart har det inget med könen att göra, men det är så jag blivit inlärd. Vissa saker är pojkigt, vissa är flickigt. Detta trots att jag själv alltid blivit kallad ”pojkflicka” då mina intressen alltid har varit bilar och motorsport (vilket tillhör pojksaker) så är jag ändå inlärd i det här och reagerar fortfarande emellanåt. Dock har jag börjat bli medveten om det och om jag skulle utveckla mitt resonemang där och då så vet jag att jag inte tycker det är konstigt egentligen, det går bara på automatik de första sekunderna.
Läskigt hur mycket man blivit inpräntad som barn, av hur samhället såg ut då och vilka normer som fanns där och då. Det gör det hela ännu viktigare att vi som lärare idag försöker att inte göra om samma misstag utan istället försöker arbeta bort vissa normer.
Hur gör man det då? Ja, det vet jag inte. Vi har ett svårt och krävande arbete framför oss, men tjoho vad roligt det ska bli :)
Jag håller med mycket av det ni säger, och något som slår mig hela tiden om och om igen i den här kursen är detta med att kritiskt se över normen som bestämmer över oss. Är de bra, är de dåliga? Varför beter vi oss på det viset? Kan vi göra annorlunda? Skapar man ett arbetsklimat där ifrågasättande och "kontrollerande" av normer hela tiden blir en vardag, så tror jag att man även kan förmedla till eleverna att det är viktigt att kika lite längre ut och inte bara se sitt "beteende" som det enda rätta. Låt det bli en självklarhet att unikt som ni sa så fint är bra, då väcks detta tänkande även hos eleverna. Man behöver nog skapa undervisningsformer som genomsyrar att bryta normer hela tiden, i alla moment.
SvaraRaderaVälskrivet med många kloka ord. Jag tar direkt fasta på UNIK och kommer börja använda det. Sonen på 5 år har redan börjat prata om hur man ska och inte ska vara, vad som är ok och inte.. tjej grejjer vs killgrejjer osv. HUA! Då blir det väldigt uppenbart att normsättandet sätts tidigt och verkar vara något man ska följa slaviskt utan att tänka till själv.
SvaraRaderaDet är även skönt med normer, som ni skriver, då det blir kitet som håller samman gruppen.. Man vet vad som förväntas och fokus hamnar inte på sig själv. Massa fördelar.
Men sen gillar jag när man bryter av från normen och går sin egen väg. Jag anser att så länge ingen blir skadad eller sårad utav "normbrytarna" så är det fullt normalt och absolut inget att peka finger åt.
Viktigt att belysa för barnen allas unikhet och det är så normalt det kan bli.
Intressant!
SvaraRaderaMen skulle ordet "unik" bidra till avundsjuka hos eleverna? Eftersom unik är ett ord som ofta används i positiv bemärkelse tänker jag att det kanske skulle skapa avundsjuka hos eleverna om inte ordet används på rätt sätt. Absolut har ordets betydelse stor makt i hur vi lär eleverna, men jag själv skulle tycka att en orange lyktstolpe var annorlunda oavsett om jag blivit lärd att se den som unik och kanske vacker. ;) Men jag tycker vi absolut ska använda mer positiva ord för att beskriva olikheter, men vi måste också ha i åtanke att vi inte kan konvertera tankar och idéer hus mycket vi än vill det, men att fortsätta använda de ord man vill ska bli ny norm :)
Mycket spännande och intressant. Unik är något vi borde använda för alla elever. Att lyfta fram deras egenskaper och kunskaper i olika områden. Tror det är viktigt att alla får känna att de är unika med deras egna förmågor. På det viset stärks eleverna och förhoppningsvis minskar tävlan mellan dem.
SvaraRaderaVilket bra inlägg! Unik kommer från och med nu användas när jag pratar med både mina barn, vänner, föräldrar, personal och elever. Allt hänger på hur man ser på saken. Ett enkelt ord som unik istället för annorlunda öppnar upp för ett bredare synsätt om allas olikheter!
SvaraRaderaJag kommer använda mig av ordet unik =) Känns mycket bättre och mera speciellt än ordet annorlunda.
SvaraRaderaNormer finns det massor av i vårat samhälle många är bra men många behöver vi inte. Viktigt som lärare att våga prata med våra elever om de och att vi vågar bryta dem om de behövs.
Intressant! Men jag undrar varför vi ska kalla det för något alls? Unik, annorlunda, normal? Det tar ju inte bort några normer. Jag håller med Emelie i ovanstående tråd att unikt är positivt laddat och jag anser att annorlunda är mer åt det negativa hållet även om det givetvis går att använda positivt i bemärkelsen att det var ett annorlunda sätt att tänka, nyskapande.
SvaraRaderaDäremot tror jag på att lyfta fram det unika hos ALLA människor. Mohammed är unik för han behärskar fyra språk. Anna är unik för hon har ett så bra sifferminne. Rakia är unik för hon är så bra på att stava och Kalle är unik för han kan trixa med en fotboll 100 gånger.
Hitta det unika hos alla och använd det.
Jag håller med Maria Bäckman! Att se det unika hos varje individ, för det är ju det vi är. Istället för att göra några särskilda till unika, då har vi nog skapat ett nytt problem. Lite som en elit, och att de som inte har de "rätta" unika egenskaperna glöms bort, eller ses som fel sorts unik....bara en tanke. Jag tänker att alla är unika, för ingen är den andra lik, och att vi ska plocka fram det hos varje individ, oavsett vad det är. Men att alla är tex är bra på något, och att vi ska lära av varandra.
SvaraRaderaPrecis som ni skriver så är normer något som får oss att höra ihop, man tillhör en grupp för att man tänker lika om vissa saker. Att bryta normer kan vara viktigt, men samtidigt är det svårt att veta vilka. För ofta så är inte normerna lika inom alla grupper. Man har vissa normer hemma, vissa på arbetet och andra i affären. Kruxet tycker jag är att veta vilka normer som är okej att bryta när.
SvaraRaderaOrdet unik är absolut mer positivt laddat än annorlunda, och jag tycker att vi kan använda det istället. Men som flera andra har skrivit innan tror jag det är viktigt att vi då inte bara utger vissa för att vara unika, utan vi måste se till att vi kallar alla unika på sitt egna vis. För det är vad vi är, alla är unika. Det finns ingen som är precis som den andra, och det kan vi lyfta fram.
Jag tror det är viktigt att vi är tydliga med att alla elever är olika, har olika förmågor och ligger på olika nivåer. Det ska inte vara något konstigt i att en elev jobbar med det ena medans en annan jobbar med det andra. En elev kanske ska skriva en sida medans en annan ska skriva en halv och en annan två sidor och det måste få vara okej. Unik är ett toppen ord att använda, för vem vill vara som alla andra? vad tråkig värden skulle vara då. Jättebra sätt att beskriva med pusselbitar som ni skrev. Man kan ju också tänka att om alla pusselbitarna hade varit likadana så hade man inte kunnat sätta ihop dem till en helhet.
SvaraRaderaHåller fullkomligt med er om att de är viktigt hur vi som pedagoger agerar, att vi istället lyfter fram det positiva i olikheterna, bland annat genom att tänka på vilka ord vi använder, unik, speciell osv är betydligt mer positivt än annorlunda...
SvaraRaderaKan inte låta bli att tänka på min dotters favoritlåt just nu med Perla Bjurensteth - Som en pusselbit... underbar låt!
https://play.spotify.com/user/stek4rn/playlist/4N6aeegqaIWPBklBTTkNBT
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag håller helt med er om hitta varandras pusselbitar för att skapa denna gemenskap med allas UNIKA egenskaper för att ge en helbild för att kunna nå målet.
SvaraRaderaAlla i klassen ska få komma till tals och att ingen är annorlunda utan UNIK.
Jag tror på ett gott samarbete med föräldrarna för att försöka få med dem att förstå innebörden och vårat jobb som lärare, där att alla är UNIKA för att skapa ett tryggt samhälle för barnen i framtiden.
Gillar skarpt den underbara pussellåten, ska ta med mig den i mitt framtida arbete, tack Jenny!